Tjuls Station, Järnvägsmuseum





Så blev Tjuls station järnvägsmuseum och byggnadsminne

	Tjuls station blev järnvägsmuseum tack vare två eldsjälar, Ylva Rudin och Ingvar Jakobsson. Före dem hade Gunnar Ahlström sett till att stationsbyggnaden be- varades genom att köpa in fastig- heten och lägga tak på alla bygg- nader. Gunnar var bestämd i sin uppfattning att huset skulle beva- ras i ursprungligt skick. Hans barn har fortsatt att bevara fastigheten i samma anda. Ylva och Ingvar köpte fastigheten 2002 för att starta museet och vi- sa stationsmiljön för allmänheten. Renovering av skorsten och kakel- ugn gjordes liksom invändig reno- vering av tak och väggar. Även la- dugård och matkällare renovera- des. Inredningen och möblemang har un- der åren kompletterats med tidsty- piska föremål för att skapa en levan- de bild av vardagen.





	Renovering och inköp har varit möjlig tack vare bidrag från företag och pri- vatpersoner, se fliken Tack till. Utöver detta har icke namngivna person läm- nat gåvor i form av föremål, möbler, pengar och arbete År 2005 invigdes museet och har sedan dess haft öppet varje som mar från midsommar till början av september. Ylva och Ingvar har samlat in fakta om stationens historia genom intervjuer med personer som bott och verkat på station. Ylva har även släktforskat på stationsföreståndarna. Historien finns dokumenterad på olika medier och mycket finns tillgängligt på stationen. Kulturstiftelsen Tjuls station bildades i juli 2013. Stiftelsens styrelse består förutom av Ingvar Jakobsson och Yl va Rudin, Peter Olofsson (ordförande) samt ledamöterna Mikael Tiouls, Charlotte Rosenqvist, Matilda Rudin och Yvette Magnusson. Tidigare har Evy Jakobsson, Niclas Ardell och Yvonne Rudin varit ledamöter. Tjuls station blev byggnadsminnesförklarat i september 2021. Läs Got- lands Tidningars artikel här.

	Historik under järnvägstiden

		Stationsfastigheten uppfördes under 1898. På fastigheten vid Tjuls, som areal- mässigt omfattar c:a 6 000 kvm, finns stationshus, matkällare, uthus/ladu- gård, gårdspump, lastkaj samt tydliga spår efter järnvägsspårens dragning. Vidare finns fruktträdgård med gamla sorter av äpplen och päron.
	Huvudfastigheten vid Tjuls 1:34 har samma utseende som de övriga statio- nerna längs linjen eftersom samma typritning har använts. Man använde sig av ett vinkelbyggt modellhus, ganska litet och av enkelt format. De flesta byggdes i trä med liggande panel i undervåningens ytterväggar och ståen- de panel i vindsutrymmet, och detta gäller även för Tjuls 1:34. Fastighe- ten innehåller väntsal, som enligt reglementet för 3:e klassens väntsalar har stående panel nertill och den övre delen av väggen är klädd med brunmå- lad papp, expedition samt resterande del som utgjorde stationsförestånda- rens utrymme i form av ett litet kök, ytterligare ett rum samt ett förrådsut- rymme. Golven består av hyvlade bräder medan i köket finns korkmatta. Denna fick stationsföreståndaren själv bekosta, och att detta var en ekono- misk börda visar faktum att denna består av ett otroligt stort antal småbitar som gått åt för att täcka golvytan.Uppvärmningen skedde med kakelugn, vedspis samt kamin på expeditionen, vilken även värmde upp väntsalen. Dessa finns ännu bevarade.

	Matkällaren utgöres av ett stenmurat utrymme och innehåller plats för för- varing av alla typer av livsmedel som potatis, kött, konserver och dricka.
	Uthuset/ladugårdbyggnaden inne- håller de utrymmen där stationsföre- ståndaren hade sina djur i form av en ko, gris samt några höns. På ena ga- veln finns toaletturymmen i form avtre separata toaletter för stationsperso- nalen samt för män respektive kvinnor. Även till dessa avträden fanns typritningar. Lastkajen är byggd i sten och betong.
	Fastigheten är belägen i närheten av en vägövergång och i äldre tider sva- rade personalen för vägens avstängning då tåg nalkades.

	Läs gärna artikel om Tjuls station på Gotlands museums hemsida (klicka här)